vendelaasplund.blo.gg -

20:59:00 |

2018-10-20


VARDAGSLIVET

 

Söndag och sista dagen av en ledig helg. A litte bit of a mysdag. Frukost på konditori, världscupen och en lugnare dag för hästarna. Idag provade jag att rida mina hästar med hjälp av en gogh inspänning. En av mina hästägare har ridit höga klasser i dressyr och vi hade ett intressant samtal igår kring att hjälpa hästarna med formen med olika hjälpmedel där just en gogh kom på tal. Förra sommaren både red och hoppade jag ’min’ dåvarande hingst på för att hjälpa honom med formen, bygga rätt muskler och slippa underhalsen men inte använt den sedan dess. Med facit i hand upplevde jag det som ett bra hjälpmedel just idag. 

 

Ingenting består och allt är ständigt i rörelse. Speciellt mina vanor och rutiner. Och utvecklingen framförallt. Det går upp och ner från dag till dag. Just nu är det en mix av allt. Under en period red jag fram i repgrimma näst intill varje dag. En annan lindade jag alltid frambenen men aldrig bak. En tredje var jag manisk med att linda benen på natten och täcka på dom mitt i sommaren. Jag har ingen given uppväxt kring hästar och därav kommer det naturligt att jag alltid försöker göra mitt bästa för att finna kunskap i varje vrå. Ridning är svårt och jag försöker ständigt bli bättre.

 

En gemensam aspekt för alla som vill lära sig rida är vi alla kommer till en punkt då vi inser att vi inte kan ett smack. Den punkten har jag kommit till nu. Eller rättare sagt, den punkten har jag levt i det senaste året. Även om det lätt kan kännas jobbigt att leva med vetskapen om att jag har absolut inte en aning om vad jag håller på med är det ändå först nu i livet jag är som mest öppen för allt. Ena veckan rider jag i repgrimma och nästa med hjälp av en inspänning. Jag tror och hoppas att med hjälp av ett ödmjukt synsätt på ny kunskap gynnar mig i längden. 

 


23:28:54 |

2018-10-20


VARDAGSLIVET

 

En ledig helg. En fortsatt tvistad vardag där all min vakna tid spenderas i stallet. Jag äter fryst risotto till kvällsmat och hånglar med vem jag vill. Början av ett vuxenliv. Inte tonåring men långt ifrån vuxen. Ansvarslöst men ändå inte. Hästar och jobb som mesta och enda prioritering. Hö i håret och hästhår i maten. Inget att anpassa mig efter förutom just hästarna och deras välmående. Ingen blir irriterad över att min lördagskväll spenderas i en lastbil på väg från en tävling.

 

What if our hard work ends in despair?
What if the road won't take me there?

Oh, I wish, for once, we could stay gold


22:49:00 |

2018-10-19


VARDAGSLIVET

 

Fredagskvällar som spenderas i ridkläder framför livesändningar från Helsinki Horse Show medan diskussioner kring sits och inverkan pågår för fullt. Inte ett champagneglas i sikte och ett liv som inte kretsar kring hästar känns fortfarande inte aktuellt. Ett pågående glädjerus som inte dunstar när lyckan över livet ständigt är påtaglig.

 

Vetskapen om vilka hästar jag kommer få ha i stallet gör mig salig. Även om det i värsta fall är temporärt. För mig är det stort. Det var en lång startsträcka och nu släpper det. Åtminstone lite. Det är en början. Jag är så tacksam över varje dag jag får spendera tillsammans med hästarna. Det är lycka på lånad tid. Nästa år kan jag likväl stå med ett tomt stall. Jag drömmer vidare och planerar en framtid jag inte kan styra över. Den som lever får se. Världen är extra snäll mot mig nu.

 

En medgörlig verklighet och en fredagskväll i slutet av oktober går mot sitt slut. Klockan närmar sig midnatt. Slutet av ett år som blev allt annat än vad jag föreställt mig. Det blev tusen gånger bättre. Fredagkväll, obefintlig champagne och köldskador som redan gjort sig påminda. Det gör ingenting. För det är livet i sin allra bästa form.


Tidigare inlägg