vendelaasplund.blo.gg -

20:40:45 |

2018-11-16


VARDAGSLIVET

 
 

Att jag får ha både Nettan och Clara hos mig är för bra för att vara sant. Jag nyper mig själv i armen varje dag. Det är verkligen definitionen av att få strålande förutsättningar serverade på silversked välkommet att förvalta efter förmåga och ambition. Om jag ångrar min bokade resa till Stockholm kommande helg? Svar ja. Jag vill bara vara hemma och träna. Det här blir mitt livs sista semester, åtminstone i min romantiserade verklighetsuppfattning att livet alltid kommer kännas plättlätt och hästarna alltid kommer strömma in på rullande band och förbli friska i toppform. Väck mig aldrig. Jag vill inte förstå hur svårt det är. Låt mig leva i min drömvärld. Ett tag till.

 

Idag red jag Clara till havet. Vi båda var minst sagt lyckliga. Att kunna galoppera i havet i november är en ren ynnest. Att dessutom få kylda ben och bra träning är ett plus i kanten. Hallandskustens absolut bästa sida. Hon fortsätter kännas fräsch, inte lika pigg som första dagarna men hon verkar glad över att vara i fokus igen. Längtar så tills jag kan börja hoppa henne. Tålamodet är inte på topp. Det är det väl aldrig.


Jag fortsätter röra på henne flera gånger om dagen. Jag försöker lägga upp dagarna på någorlunda lika sätt med jogg på lina innan utsläpp, hage på förmiddagen, ridning efter lunch och skrittmaskin innan läggdags. Däremellan kyler jag benen, lindar vid arbete och låter henne sova med nattbandage. Om möjligheten fanns hade jag gärna ridit i havet en gång per dagen. Himla synd att det blir mörkt fort.


Och Nettan, wow, som hon fightas för mig och vilket register hästen har. Det här är den veckan där vi utvecklats absolut mest. Det har gått i raketfart, både farten och framstegen. Jag försöker hinta lite om att det kanske går lite väl fort och känns utan kontroll. Men svar på tal blir; “När du kommer på tävling kommer hon stå emot lite och om du kan kontrollera det mer gör du det, då försvinner energin och det leder till fel”, kort och gott. Logiskt och ett klokt råd att följa. Har jag energi i galoppen finns det bra tryck i språnget oavsett vart jag lägger henne. Nettan är betydligt smartare än mig och har ett öga för avstånd. Bara för mig att sitta still, hålla ned händerna och andas.


Livet blir bara roligare i takt med att träningen av hästarna går bättre.


20:58:00 |

2018-11-14


VARDAGSLIVET

 
 

Det är inget mörkt och dystert november som tagit plats. Det känns snarare som att livet blomstrar som mest. Det är med löjlig lätthet jag går upp och ut till stallet om mornarna. Även om jag endast rider Clara ytterst lite till en början lär hon mig enormt mycket. Jag hoppas att jag får fortsätta lära av och tillsammans med henne. För mig är hon drömhästen och det förblir den bästa presenten jag fått under årets gång. Möjligheten att lära av en häst som har mer rutin än vad jag någonsin vågat drömma om. Chausette Polo. Alltså, tack livet. 


20:37:00 |

2018-11-13


VARDAGSLIVET

 

Åh, alltså jag är så enormt kär i den här hästen. Nettan lär mig allt hon kan, låter mig göra misstag samtidigt som hon uppfostrar mig ordentligt. Hackamore blir ingen långsiktig lösning, men det var en fin tanke att det skulle gå men jag får prova mig fram efter en bättre idé. Det går väldigt bra att rida på det om jag bara använder det en gång ibland. När jag rider på det flera dagar på raken (vilket det oftast blir då vi hoppar henne ett antal dagar per vecka) upplever jag att ‘effekten’ släpper och Nettan tycker jag är mesig som inte släpper iväg henne med gasen i botten.

 

Jag försöker lära mig att fokusera på att hålla med handen, hålla rytmen och andas ut i landningarna. När jag lyckas med det blir det enkelt att rida. Idag gick det väldigt bra och jag var nöjd. Känslan kring att veta vilket tempo rider i, om jag behöver rida på eller hålla ihop kommer sakta men säkert krypandes. Ibland lyckas jag pricka en linje på ren tur. Idag upprepade vi samma linje fleratalet gånger för att försäkra oss om att det inte skedde på enbart tur. Och lite skicklighet var det. Eller ja, vad vi nu ska kalla det. En blandning av tur och inget inslag av katastrof. Handen ner, rid i rytmen och andas. Då blir det enkelt.

 

Jag är så lycklig över den här hästen.